söndag 1 mars 2020

Stickat

Hej,

Dags för att bocka av första rutan från min #makenine2020.



Korta fakta:

Mönster: Nr 10 Genser gutt og herre från Sandnes mönsterhäfte Til fjells.
Garn: Kampes 2-trådiga (svart, ljusgrått och mörkgrått)
Stickor: 2,5 mm och 3 mm

Det här är nog det mest otursförföljda plagg som jag någonsin stickat på. Först försvann det på vägen hem från en resa med jobbet. Jag hade dumt nog packat ner det i det incheckade bagaget. Hade fullkomlig panik i en vecka innan väskan dök upp på Arlanda. Problemet var bara att jag hade flugit från Örebro... Det tog mig ytterligare två veckor innan jag fick hem väskan, och då hade mina fuktiga sandaler hunnit börja mögla. Suck. Jag tror dock att jag lyckades få bort möglet till slut.

När allt det här inträffade hade jag nått det här stadiet:


Den var liksom nästan klar. Men när den hade varit borta i tre veckor tappade jag all styrfart och var mitt inne i virkande av bebisfilt.

Det dröjde till strax före jul innan jag plockade upp projektet igen, bara för att släppa det igen då det hamnade mitt i korselden för en omgång magsjuka(!) som drabbade familjen.

Det tog mig ytterligare flera veckor innan jag orkade ta tag i det. Jag hade ingen lust att slänga den efter allt jobb jag gjort. Dessutom var det inga synliga fläckar eller så. Jag sköljde självklart av tröjan direkt, men ville tvätta den mer noga innan jag hanterade den igen. Till slut körde jag den på handtvättsprogrammet i maskin två gånger och avslutade med att koka den. Kokningen gjorde jag mycket försiktigt i en kastrull utan att röra i plagget, sedan sköljde jag av tröjan i kallt vatten.
Det hela fungerade bra, förutom en nervös minut när jag såg att vattnet i kastrullen blivit alldeles svart och jag var orolig att den svarta färgen skulle blöda och färga över de ljusare partierna, men tack och lov fastnade inte färgen som lossnade någonstans.

Vid det laget var det i stort sett bara kragen och monteringen kvar. Det krävdes en del mental övertalning av mig själv, men till slut fick jag tummen ur att göra de sista delarna.

Det krävdes lite tankeverksamhet att förstå hur kragen skulle stickas, men det blev faktiskt ganska bra till slut. På det stora hela är jag väldigt nöjd med resultatet. Att det sedan har varit den varmaste vintern i mannaminne och en stickad ulltröja knappt blivit använd, ja, det kan jag leva med...

Slöjda lugnt,
Vera