Missemoj 2.0

Hej!

Vilken december vi har haft! Jag som älskar vintern (när den inte slaskar bort) och allt som har med julen att göra har varit så lycklig i allt det vita.
Sedan kom dan-före-dan och minstingen fick feber.
Och sedan fick han hög feber.
Det stannade tack och lov under 40-graders strecket (även om det låg nära), men han har varit klistrad vid mig precis hela julen. Istället för att få lite avlastning när vi var hemma hos mina föräldrar så har jag mest burit barn. Inte stickat något förutom lite som jag fick gjort i bilen till och från julfirandet.
Men det blev en ganska mysig jul ändå, trots allt.

En hemgjord julklapp blev det också.

Får jag lov att presentera :

Missemoj 2.0.

Ja, det här kanske kräver sin lilla förklaring. Det finns ju förstås en Missemoj 1.0 också, och det är herr E:s favoritgosedjur från när han var liten. Missemoj var med överallt, och mina svärföräldrar får fortfarande 25 år senare något vilt i blicken om man börjar tala om veckan när Missemoj försvann.

Nu är Missemoj gammal och trasig, och ganska rejält pensionerad, men dottern har varit så fascinerad av pappas gamla gosedjur. Så en dag i höstas så önskade hon att hon skulle få en egen Missemoj.
Och jag tänkte - hur svårt kan det vara? Och så satte jag igång. Jag blev inte klar samma kväll som jag fick för mig en kort stund, och dottern tappade ganska snabbt intresset för progressen, men det gjorde inget för jag hade insett att det nog skulle bli en ganska fin julklapp.

Missemoj:arna tillsammans, sida vid sida.

Missemoj 2.0 är gjord av ett felköp i form av benvitt muddtyg, som var mycket mer åt det beiga hållet och mycket mindre vitt än vad jag hade tänkt mig, och ett par gamla cykelbyxor, som jag egentligen hade tänkt ge en ny resår efter att den gamla torkat ihop, men jag tror att de kommer bli mer använda i den här formen.

Ögon och mun är broderade med gammelfarmors broderigarn från gömmorna och stoppningen är ullstoppning av texelull från Filtmakeriet som jag också hade sedan tidigare. Faktiskt har jag inte köpt en enda sak för det här projektet utan allt fanns redan hemma. Jag vet inte om det säger mer om min förmåga att återbruka och använda saker jag redan har eller om antalet grejer jag sparar på utifall-att...

Dottern blev glad över julklappen och jag är nöjd över resultatet - särskilt eftersom jag knappt har mätt något och mest improviserat och hittat på allteftersom. Jag kan definitivt öva mer på slutmonteringen, men övning ger säkert färdighet (eller iallafall träning).

Jag hoppas att jag ska lyckas klämma in fler gosedjurs-skapelser i schemat i framtiden, för det är ju jätteroligt!

Slöjda lugnt,
Vera

Experimentet

Hej,

Och så blev det ett långt uppehåll till.
Trots att jag har haft massor av tankar på vad jag skulle vilja skriva på den här bloggen. Ibland är det precis som att det blir svårare att skriva ju mer saker som köas upp i "att bloggas"-kön.

Nåja, nu är jag här igen, och jag har faktiskt stickat färdigt någonting!

I flera år har jag stört mig på att jag behövt köpa fleece-byxor till min dotter. Det har varit så svårt att få tag i mellanlager i andra material än fleece - och fleece har ju problemet att det släpper ut en massa microplast i våra vatten.

Samtidigt hade jag sett flera exempel på stickade byxor, så då växte idén fram att jag skulle sticka ett par byxor i 100% ull.

Nästa tanke var att jag ville använda knappresår i midjan och ha långa muddar i benen för att byxorna  skulle kunna växa med henne. Jag är lite svag för knappresår och skulle kunna tänka mig att ha knappresår i precis allt just nu...

Så såg jag en bild i Allers på ett par stickade byxor i ett slags rutmönster i mörkgrått och ljusgrått, och så bestämde jag mig för att ge mig på ett litet experiment.

Jag utgick från ett mönster på stickade byxor ur "Sticka för de små" av duon bakom Klompelompe och köpte 100g ljus- och 100g mörkgrått Kampes tvåtrådiga ullgarn. Jag stickade provlappar och satte igång att räkna om mönstret och fundera ut hur jag skulle lösa min knappresår.
Först tänkte jag att jag skulle försöka sy knapphål i resåren, antingen på maskin eller för hand, men det gav jag upp rätt snabbt. Min maskin gillade inte att sy knapphål i provlappen jag stickat och att sy för hand verkade alldeles för bökigt. Istället kom jag på att jag kunde skapa en öppning genom att helt enkelt börja sticka fram och tillbaka för att sedan lägga upp ytterligare maskor och börja sticka runt.

Men summa summarum, efter ganska många månaders stickande så slutade det med att byxorna var alldeles för tajta, och dottern kunde inte ha på sig dem överhuvudtaget. Fail.

Snygga blev de i alla fall...

Sedan dess har de fått ligga till sig i sin stickpåse i väntan på att jag skulle bestämma mig för om jag skulle repa eller sticka om. Så i somras tog jag tag i det hela och bestämde mig för att jag helt enkelt skulle göra ett nytt försök, med nytt garn. Så jag gick till garnaffären igen och tänkte att jag skulle köpa mer av samma garn, men istället kom jag ut med...

Blått garn. Vet inte riktigt vad jag tänkte, men jag måste råkat ut för någon tillfällig sinnesförvirring där inne i affären. Jag köpte dessutom ett gradient-garn, alltså ett garn som långsamt byter färg, vilket inte alls är min stil, som ofta kör på säkra kort vad gäller färger...

Eftersom skillnaden mellan det ljusa och det mörka garnet var mycket mindre än för det grå garnerna jag använt förut så blev jag tvungen att byta flerfärgsmönster. Efter lite letande på ravelry så bestämde jag mig för att använda det allra enklaste tvåfärgsmönstret där man helt enkelt stickar varannan maska i den första färgen och varannan i den andra.

Sen började jag sticka ett par byxor till. I en större storlek, och inte för smala den här gången. Jag är fortfarande inspirerad av mönstret från Klompe Lompe, men det mesta är taget efter eget huvud.
Ganska nöjd med resultatet.

Och vet ni - jag lyckades faktiskt få till tubular bind off för benmuddarna. Skam den som ger sig!

Färgen är inte helt lättmatchad, men den fungerar i alla fall ihop med Marius-tröjan som jag stickade för några år sen (och som äntligen börjar passa...).

Jag är mycket nöjd med knappresåren!

Och så beviset för att de faktisk passar på också. Superkass bild - helt omöjligt att fota fyraåring i november-ljus. Innan redigering var bilden fint gul-brun.
Ni får delar av stökigt vardagsrum på köpet.

Slöjda lugnt!
Vera

Ps. Nu börjar det faktiskt bli lättare att köpa kläder i ull också. Några av de stora barnklädesmärkena har lagt till det i sitt sortiment, och så har jag köpt ett ull-set med tröja och byxor från det lilla företaget hagenhuset.se som jag är nöjd med. Men det är ju alltid roligt att göra själv ändå... Ds.

Tå-upp sockor med istickshäl

Hej!

Nu var det ett tag sedan igen. Livet har varit ovanligt mycket av en berg-och-dalbana och det har känts ganska tungt ett tag. Men med två små barn hinner man aldrig gräva ner sig i någon olycka särskilt länge, både på gott och på ont.
Efter sommarens hetta kändes hösten som en välkommen andningspaus. Luften är hög och klar igen och jag kan andas. Det är en ovanlig känsla för mig som annars brukar få lite höstdepp, men i år tror jag att jag står ut med mörkret bara jag slipper mer värme.
Minstingen har börjat krypa, eller i sanningens namn åla, sig fram och friden är sannerligen slut. Nu är jag inne i den verkliga jaga-barn-fasen när man sällan får sitta still mer än någon minut i streck. Det inverkar definitivt negativt på min stickning, men jag har börjat jobba igen vilket i alla fall betyder tjugo minuters egentid på tåget till och från jobbet.
Häromdagen ägnade några av mina dyrbara minuter till att äntligen fästa trådarna på ett projekt som legat nästan-färdigt ända sedan i våras.

Några korta fakta:
Mönster: Toe up afterthought heel socks av Juju Vail
Garn: Svarta fåret Frost, färgerna 445 (rött) och 401 (svart)
Stickor: 2,0 mm till resåren och 2,5 till resten av sockan.
Garnmängd: ca 25 g av det svarta och 15 g av det röda.

Lilla M behövde påfyllning i socklådan och jag hade rester kvar från när jag stickade Längtan till Gotland-sockorna, så jag letade reda på ett mönster på några passande sockor och började sticka.
Jag stickade i stort sett mönstret som det stod, den enda ändringen jag gjorde var att inte sticka något vanligt varv mellan de två sista minskningsvarven på hälen, vilket gjorde den lite rundare mot vad den blivit annars.

Det här var första gången jag prövade en så kallad figure-8 cast on, jag hittade en bra tutorial här. Tidigare när jag har stickat tå-upp sockor har jag använt Judy's Magic Cast-on som jag nog tycker är lite mindre pillig och man slipper böket med att man bara kan lägga upp jämnt antal maskor, men till figur-8-uppläggningens fördel så var den väldigt lätt att lära sig.

Det som gör att jag allvarligt funderar på att ge upp det här med att sticka fler tå-upp sockor är att det är så svårt att få till en stretchig avmaskningskant som fortfarande ser snygg ut. Denna gången försökte jag med tre olika avmaskningar innan det blev tillräckligt stretchigt, men det är egentligen fortfarande inte riktigt bra. Avmaskningarna jag testade var vanlig avmaskning på en storlek större stickor och så kallad tubular bind off. Jag har hört många duktiga stickare som prisat tubular bind off för att den blir så fin och stretchig, men min trötta sömnbristhjärna har haft väldiga problem med den. Den här gången tyckte jag faktiskt att jag fick till den så att den blev snygg, men tyvärr var den trots allt inte tillräckligt stretchig. Till slut föll jag tillbaka till min gamla trotjänare, "SSK"-avmaskningen där man stickar ihop alla maskorna på sista varvet med en slip-slip-knit-minskning.

Det var i alla fall kul att sticka de här, och kul att testa en istickshäl. Jag har ett garnpaket från Tant Kofta som ska bli ett par fru Sergel, och jag har en idé på en liten tweekning som jag tror skulle kunna bli riktigt bra, men som kräver istickshäl för att fungera. Efter att ha stickat de här känns det definitivt görbart att sticka vuxensockor med samma teknik.

Slöjda lugnt!
Vera

Morfarströjan

Hej!

Det har faktiskt stickats också den här våren, betydligt mer än vad som synts här. Är visst lite seg med att få upp blogginlägg i år, men det kanske är ursäktat när min egentid är i princip lika med noll just nu när båda ungarna verkar vilja maxa ljuset och ingen av dem vill sova före tio...

Det jag har stickat är det här.

Några korta fakta:
Mönster: Morfarströja från Lene Holme Samsøes häfte "Babystickning på stickor 3"
Garn: Drops Loves You bomullsgarn, färgkod 442.
Stickor: 3,5 mm för kroppen, 3 mm för resår vid ärmslut och knappkanter.
Garnmängd: ca 175g

Nu var det några månader sedan jag stickade klart den här koftan, men det jag framförallt minns är att jag hela tiden var nervös över att garnet skulle ta slut eller att koftan skulle bli för liten. Tack och lov inträffade ingetdera.

Garnet vann jag för några år sedan på en sommaravslutning för stickcaféet jag brukar gå på, och det har legat utan någon plan i stashen sedan dess. Ända sedan jag fick reda på att jag var gravid har jag funderat på om jag inte skulle sticka en bebiskofta av det, och att mönstret i Lene Holme Samsøes häfte skulle passa perfekt.

Eftersom stickfastheten för garnet skiljde sig en hel del från mönstret så blev jag ju tvungen att räkna om i stort allt, och då blev det lite svårt att veta om garnet skulle räcka.
Men det gick ju faktiskt bra och jag fick ungefär 25g över.

Mönstret är ett ganska typiskt sparsmakat mönster utan detaljer som vilken uppläggning eller avmaskning som ska användas eller exakt hur monteringen ska göras. Jag valde att använda en enkel stretchig avmaskning som jag själv kallar SSK-avmaskning, eftersom man helt enkelt gör en Slip-Slip-Knit minskning för varje maska som maskas av. Kommer inte ihåg varifrån jag lärt mig det längre, men den går att hitta om man söker på "stretchy bind-off". En stretchig avmaskning behövdes eftersom mönstret är så stretchigt och bomullsgarnet så stumt. Eventuellt hade man kunna använda en vanlig avmaskning om man stickat i ullgarn som är lite elastiskt.

Sedan testade jag för första gången en metod för att sticka ihop axlarna, vilket ju var en trevlig omväxling till att sy ihop dem. Metoden finns beskriven i boken "Detaljer som gör skillnad" av Ulla Enquist (s. 102), men det finns säkert att hitta på youtube om man vill.

Jag är ganska nöjd, även om jag tycker att proportionerna kanske blev lite fel. Ärmarna är lite för långa, kroppen kunde varit lite bredare och halsringningen aningen kortare. Har dock inte kunnat utvärdera den så mycket eftersom det varit typ 30 grader varmt varenda dag sedan jag stickade klart den. Men den har varit på, och den var inte för liten. Så - win!

Slöjda lugnt.
Vera

Virka till Barbie - Hello Kitty mössa

Hej!

Det finns fortfarande lite Barbiekläder kvar som är obloggade, så här kommer nästa alster på tu.

På Pinterest hade jag snubblat på världens gulligaste mönster på en Hello Kitty-inspirerad mössa i lagom storlek till en Barbie. Den kunde jag inte låta bli att ge mig på.

Några korta fakta:
Mönster: Hello Kitty hat
Garn: Järbo Garn Mercerised Cotton 8/4, färg 32010 Vit.
Virknål: 2 mm
Garnmängd: 5 g

Det här mönstret var en större utmaning att virka än vad jag hade trott innan. Jag har virkat lite amigurumis tidigare och tyckte att jag något sånär bemästrat den konsten, men här fick jag virka lite i blindo utan att riktigt förstå hur det hängde ihop. Jag följde för en gångs skull mönstret precis som det stod, och till min stora förvåning blev storleken perfekt.

Själva mössan avslutas med ”crab stitch”, bakvänd fast maska eller vad det nu kan heta på svenska, något som jag aldrig hört talas om. Youtube kom till min hjälp med den här videon. Det blev inte snyggt på första försöket, men efter att ha testat och repat ett antal gånger så fick jag till det hyfsat.

Det svåraste är att brodera ansiktet. Gick och drog på det där sista i evigheter, och sista stygnet blev faktiskt inte klart förrän på självaste födelsedagen. Ansiktet gör ju allt! Ett fult broderat ansikte och det spelar ingen roll hur bra man har virkat. Jag borde verkligen ha köpt riktig broderitråd av något slag till det, men det fanns inte riktigt möjlighet att ta mig iväg till någon affär. Jag fick använda det jag hade hemma, vilket var vanlig sytråd. Jag höll sytråden tredubbelt för att det skulle bli tillräckligt tjockt, och det fungerade ok. Det blev inte perfekt, men jag kan definitivt leva med det.

Det viktigaste är förstås att mottagaren gillar mössan, och det är lite roligt också eftersom hon har en egen mössa som ser nästan likadan ut (som jag liksom inte alls hade tänkt på, oops...). Allt som allt kan jag rekommendera mönstret.

Slöjda lugnt!
Vera

Baggy pants

Hej!

Nu har jag fått lite sytt igen. Känner att jag verkligen hittat glädjen i att sy nu, det är så kul! Det är svårt att hitta tiden, men jag gör allting i små bitar. Jag ritar mönstret en kväll, klipper ut det en annan och syr en söm i taget. Sakta men säkert blir plaggen klara.

Det jag har sytt är en mängd Baggy pants av Hallonsmula design.

Måste erkänna att jag känner mig rätt dubbel kring det här mönstret. Men först en disclaimer. Jag har inte sytt särskilt mycket. Det jag har sytt har varit utan mönster, mönster från tidningar typ Ottobre eller från någon av de stora mönstertillverkarna, typ McCalls ("the big four"). Det här var första gången jag köpt ett indie-mönster. Jag hade ganska höga förväntningar. "Alla" - bloggar, poddar mm - har hyllat indie-mönster för att de oftast är så mycket enklare att följa än mönster från tidningar eller de stora mönstertillverkarna. Att man sedan betalar lika mycket som för en bok gjorde inte förväntningarna lägre. Jag köpte det tryckta mönstret och hade liksom sett framför mig att man förutom själva mönstret skulle få något litet pedagogiskt häfte med "steg för steg"-beskrivningar som skulle vara superenkla att följa. Det fick man inte. Istället får man en ganska fåordig beskrivning i form av en punktlista som är tryckt på själva mönsterpappret och en hänvisning till tydligare beskrivningar på nätet.

Framförallt saknar jag information som jag vet att jag brukar hitta i tidningar och i andra mönster jag köpt, såsom information om sömsmån och storleksguide. Vilka mått motsvarar en storlek 74? Jag har nagelfarit mönsterpappret och försökt leta igenom Hallonsmulas sidor, men inte hittat den informationen. Jag fick helt enkelt testa mig fram och hoppas på det bästa. Jag kände mig alltså väldigt besviken på mönstret till en början.

Sömnadsbeskrivningen som jag hittade på nätet är okej, även om jag faktiskt hade problem med något steg (kan dock vara sömnbrist-hjärnan som spökar). Men när jag väl fick kläm på hur jag skulle göra måste jag erkänna att det verkligen är ett superbra projekt för en nybörjare. Enkelt, snabbt och blir snyggt. Tycker också att modellen sitter bra på mitt lilla blöjbarn.

Första modellen sydde jag i "sky blue" enfärgad trikå från Elvelyckan design. När jag hade klippt ut delarna insåg jag att tyget inte var särskilt stretchigt och jag blev lite orolig över om det skulle gå att sy muddarna i tyget. Jag hade inte beställt något ribbtyg, och orkade inte riktigt vänta på att min nya beställning skulle komma innan jag började sy, så jag chansade på att det skulle gå. Jag lade dock till två cm i bredd på midjemudden för att vara på den säkra sidan.

Resultatet blev ändå bra. Jag behövde de två extra cm i midjan, och min lilla tjockis till bebis kommer nog att växa ur de här på bredden innan han växer ur dem på höjden, men det är ingen katastrof att jag inte hade ribbtyg till muddarna.

Nästa par sydde jag i färgen "cobolt blue". Det är en elektrisk blå färg som är riktigt svårfotograferad, men väldigt vacker. Denna gången använde jag ribbtyg till muddarna, och jag testade att lägga till en cm i var sida både på själva byxorna och på midjemudden. Det blev riktigt bra. Sonen har ett par snygga byxor som kommer räcka länge, utan att de känns för stora. Den extra vidden i midjan ger gott om utrymme för magen och ribb-tyget gör att det är mjukt och inte sitter åt. Skulle definivt rekommendera att använda ribb-tyg till muddarna, även om det går att använda vanlig trikå.

När dottern såg de koboltblåa byxorna så tyckte hon att de var så snygga att hon också ville ha ett par. Jag har haft lite dåligt samvete över att jag gjort mer saker till lillebror än till henne senaste året, trots att hon faktiskt är rörande knitworthy och ofta väljer att ha sakerna jag gjort till henne (även i de fall de inte blivit så bra...). Så när hon sade att hon ville ha ett par hon också, så kunde jag ju inte annat än att säga ja. Tyg hade jag så det räckte och blev över. Enda problemet var att det mönster jag har bara går upp till 98/104 och min dotter är en 110/116. Till slut bestämde jag mig för att göra en högst ovetenskaplig uppgradering av mönstret utifrån 98/104. Jag tittade på skillnaden mellan de två största storlekarna och använde det som mall för hur stor nästa storlek skulle bli, förutom på längden. För längden använde jag ett par byxor från Polarn & Pyret som förlaga (de brukar ha bra och stora storlekar). För att kolla att det inte blev alltför tokigt sydde jag upp shortsmodellen först i tyget från en gammal t-shirt. När det blev bra vågade jag klippa i tyget. Den enda ändringen jag gjorde var att ta bort ca 2 cm på höjden vid midjan på framsidan av byxorna för att minska knöligheten där.

Så nu kan vi syskonmatcha!

Ganska nöjd med hur de blev, men sedan de blev klara har det ju varit århundradets värmebölja, så de har inte blivit använda så mycket. Jag tycker nog att modellen sitter bättre på blöjbarn än på fyra-åringen, så jag kommer nog inte sy fler byxor av det här mönstret till henne. Men allt som allt är det en väldigt snygg färg på dem och jag tror att de är riktigt sköna, så förhoppningsvis kommer de att bli använda.

För några år sedan köpte jag storlekslappar från 3exter på syfestivalen, som nu kom väl till pass. Tyvärr  hade jag ingen i storlek 110/116, men eftersom det underlättar lite för barnet med en lapp för att veta vad som är fram och bak så fick det ändå bli en liten tvättbjörn där. Tycker det blev fint och ser lite extra proffsigt ut (tills man börjar syna sömmarna, hehe...).

Tror det viktigaste med det här projektet var att jag fick lite sy-självförtroende och att det blev ganska snygga och användbara byxor. Och att det var kul då förstås. Jag kommer säkert att sy fler bebisbyxor av detta mönstret men kommer inte sy det något mer för större barn.

Slöjda lugnt!
Vera

Stora svanen mössa

Hej,
I höstas maskade jag av ett projekt som varit en riktig långkörare på stickorna - mössan Stora svanen från Bohus Stickning. Har velat sticka något ur Bohus Sticknings mönsterskatt ända sedan boken Bohus Stickning - the revival kom ut för några år sedan (och podcasten Nördic Knitting gjorde en så fantastisk intervju med dess författare). Jag går ju igång på allt som är långsamt och krångligt, även om jag ofta tar mig vatten över huvudet...

I oktober 2016 tog jag mig samman och köpte ett kit från AngoraGarnet på Syfestivalen i Stockholm. Jag måste erkänna att det var dyrare än vad jag hade föreställt mig och grävde ett djupt hål i min budget, men kan ändå förstå att prisbilden är motiverad. Tycker kanske att själva mönstret kunde vara lite mer påkostat en enkel svartvit utskrift när man betalar så mycket, men jag tror som sagt inte att hon tar ut några direkta överpriser.

I och med att mönstren från Bohus Stickning är kända som svåra så ville jag inte börja med en av tröjorna, utan med ett mindre projekt som hade en chans att bli klart (och så här i backspegeln så var det nog rätt så klokt), så valet föll på en mössa, Stora Svanen.

Och ta da, så här ser den ut färdig:

Och nej, den är fortfarande inte blockad...

Det här har varit ett riktigt frustrerande projekt som ändå har varit riktigt kul emellanåt.
Mitt första misstag var att inte göra någon provlapp. Jag var rädd att garnet skulle ta slut (dålig motivering) och tänkte att det inte skulle göra så mycket att bara börja, när det nu bara var en liten mössa som skulle stickas (ytterligare en dålig motivering).
Jag satte alltså igång och lade upp det antal maskor som mönstret föreslog och började sticka. Mössan blev tre nummer för stor. Bara att repa och börja om. När jag kom till flerfärgsstickningen så satte jag pekfingret i vädret och ökade till ett antal maskor som var jämt delbart med mönstret och fortsatte sticka. Flerfärgsstickningen är jätterolig, men snart insåg jag att stickfastheten som vanligt var helt off  i jämförelse med rätstickningen i mudden. Jag repade, gick upp till 2.5 mm stickor och ökade ytterligare några maskor. Denna gång såg det bättre ut, men fortfarande inte helt bra och när jag kom fram till nästa mönsterdel så insåg jag till min fasa att jag valt ett antal maskor som inte funkade särskilt bra med denna del av mönstret. Bara att repa ytterligare en gång.

Tur att flerfärgsstickningen var så rolig, annars hade jag aldrig tagit mig igenom den här stickningen! Det var inte alls så svårt som jag hade befarat att sticka med tre färger. Kändes lite som att brodera korsstygn på något sätt. Om man bara var noga och metodisk så var det ganska meditativt.
Nedan har jag försökt fotografera hur jag höll garnet för att inte det inte skulle trassla ihop sig.

Slutresultatet blev i alla fall ok, även om mössan fortfarande är lite i tajtaste laget. Hade nog nästan kunnat gå upp till 2.75 eller 3 mm stickor (svårt att öka fler maskor p.g.a. hur färgmönstret är konstruerat), men frågan är om garnet blivit för glest stickat då... Ah! Har samma problem med allt jag stickar just nu, att stickfastheten mellan rät-, slät- och flerfärgsstickning är så olika. Det blir en massa trial and error innan jag får något som duger. Tycker inte jag får så mycket hjälp av provlappar heller på det här området, men det kanske beror på att jag inte gör dem på rätt sätt. Tips tages tacksamt emot.

Det som verkade svårt med den här mössan, att sticka med tre färger på samma varv, det var däremot bara roligt!

Förutom att ändra maskantalet så gjorde jag ytterligare två ändringar. Dels valde jag att strunta i alla avigmaskor i mönstret. Det är väl en av de saker som utmärker Bohus Stickning, att de ofta använder avigmaskor i flerfärgsstickningen, men jag tycker helt enkelt att det är snyggare när det enbart är slätstickning.

Den andra ändringen var att jag ändrade hur minskningarna gjordes. Det stod i mönstret att mössan ofta blev hög, men att man kunde vika in den rätstickade kanten. Det tyckte jag inte blev så snyggt så jag valde att minska tidigare, och började minska med en centrerad dubbelminskning mellan varje fjäder redan på varv 56. Sedan minskade jag ungefär var tredje varv på samma sätt. Det blev bra storleksmässigt och jag är riktigt nöjd med hur det ser ut.

Slöjda lugnt!

Sticka till Barbie - tröja

Hej!
Jag fortsätter med mina miniatyrer.
De här gjordes alltså till min dotters Barbiedockor, som alla kom till oss iklädda olika varianter på temat rosa prinsessklänning. Jag råkar visserligen älska rosa prinsessklänningar och hade gärna sytt eller stickat något sådant till henne, men den stilen passar inte riktigt min dotter, eller lekarna hon leker. Hennes dockor går på cirkus och åker traktor, de ska inte gå på bal på slottet. Själv väljer hon nästan alltid att sätta på sig en tröja och ett par leggings, så jag tänkte att dockorna också skulle få den typen av kläder.

Jag letade runt lite bland olika mönster på www.stickatillbarbie.se, som har så mycket fina mönster, och hittade ett på en tröja jag gillade.

Några korta fakta:
Mönster: www.stickatillbarbie.se 1056
Garn: järbo 8/4 färg 32000 (oblekt) och 32010 (vit)
Stickor: 2 mm
Garnåtgång: ca 5 g av varje färg

Det här var precis som mössorna, roligt och snabbt att sticka, men jag skulle göra ganska många ändringar om jag skulle bestämma mig för att sticka den igen.

Först och främst skulle jag nog sticka runt istället för fram och tillbaka. Det var ganska meckigt att sy ihop sidorna så att det blev snyggt och det stör mig att halslinningen ser olika ut fram och bak (eftersom man maskat av på ena sidan och lägger upp på andra, och jag kan inga tekniker där dessa två ser likadana ut).

Sedan så är mönstret skrivet så att man lägger upp nya maskor i sidorna hela vägen upp till axeln, men jag valde att inte öka mer efter att jag nått upp till ärmhålen.

Hade jag stickat om denna skulle jag nog också ha valt att göra ökningar i sidorna istället för att lägga upp/maska av maskor.

Slutligen så skulle jag, för att göra tröjan mer lekvänlig, lägga till en kil i ryggen, eventuellt med knäppning, så att hålet för huvudet blev större. Det går att få på tröjan som den är, men jag som vuxen tycker att det är pilligt och dottern behöver fråga mig om hjälp för att ta av och på den.

Med det sagt så tycker jag att den är snygg och det var roligt att ge dockorna ett lite mer vardagsaktigt plagg, så i stort är jag nöjd.

Slöjda lugnt!
Vera

Sticka till Barbie - Mössor och en halsduk

Hej!

I februari var det dotterns födelsedag. Hon är första barnbarnet i två släkter och får därför hur mycket saker som helst, även om det nu finns en lillebror också som kan konkurrera lite om uppmärksamheten. Jag vill ju så klart ge henne något fint och speciellt jag också, men samtidigt ville jag inte att det bara skulle vara ännu en massproducerad sak som ligger och skräpar. En bonus, särskilt när man är föräldraledig, vore ju om det dessutom inte kostade så mycket.

Det jag till slut landade i var att jag ville ge henne lite nya kläder till hennes Barbiedockor. Hon har precis börjat leka ordentligt med dem och jag trodde att hon nog skulle tycka det var kul att ha lite fler kläder. Dessutom, måste jag nog erkänna, vaknade ett sedan länge slumrande intresse för att göra dockkläder hos mig själv.

Först ut började massproducera mössor.

Några korta fakta:
Mönster: www.stickatillbarbie.se mönster A39 (med lite variationer)
Garn 1: Järbo Garn Merceriserad Bomull 8/4, 32085 Linblomsgrön
Garn 2: Järbo Garn Merceriserad Bomull 8/4, 32077 Flamingorosa
Garn 3:  Du Store Alpakka, Tynn Alpakka, 147 Teal.
Stickor: 2 mm
Garnåtgång: ~3 gram!

Alla mössorna är gjorda lite olika. Den mörkblågröna och den rosa är stickade i enbart ribbstickning och i teorin skulle de bli långa nog för att gå att vika upp, men de blev väl lite mer av en slouchy modell.

Jag experimenterade lite med avmaskningen, i och med att avmaskningen i mönstret bygger på att huvuddelen av mössan är mosstickad. Avmaskningen för den grönblåa blev inte bra, men på den rosa mössan blev det helt okej. Där stickade jag två avmaskningsvarv enligt mönstret men stickade alla maskor räta. Det jag skulle ha ändrat är att jag borde ha gått upp en nålstorlek i och med att jag gick över i slätstickning, det blev lite väl tajt, men i övrigt blev det snyggt. Hade tänkt göra en garnboll och dölja den fula avmaskningen på den blågröna, men lyckades inte göra någon tillräckligt liten. Någon som vet hur man gör? Ett test där jag använde en barngaffel var inte lyckat.

Det är ju i alla fall bara jag som ser, dottern bryr sig inte.

Den lindblomsgröna mössan gjorde jag med mosstickning enligt mönstret, men jag gjorde den lite kortare utan uppvikt kant.

Jag kan verkligen rekommendera att sticka de här. Roligt, snabbt och ett utmärkt sätt att ta slut på små fina garnrester som man har liggande. För det krävs ju nästan inget garn alls för en liten mössa!

Förutom mössorna hade jag en plan om att sticka matchande halsdukar, men tiden rann ut så det blev bara en.

Några korta fakta:
Mönster: www.stickatillbarbie.se mönster A38
Garn: Du Store Alpakka, Tynn Alpakka, 147 Teal.
Stickor: 2 mm
Garnåtgång: ~4 gram!

Hade velat experimentera med fler varianter på detta, men som sagt tiden tog slut och då prioriterade jag några lite flashigare saker. Men det var precis den sortens stickning som jag behövde just nu. Helt hjärndött, tar inget garn och går hur fort som helst. Om dottern gör minsta hint om att hon vill ha fler kommer jag att lägga upp till nya på två röda...

Hur blev mottagandet då? Jo, dottern gillar verkligen kläderna, och särskilt mössorna och halsduken. Hon är inte så gammal än och har inte riktigt fingerfärdighet eller intresse att hålla på och byta hela outfits, men att ta av och på mössa och halsduk det är enkelt. Jag hoppas dessutom att det kommer få ännu mer användning allteftersom hon blir äldre.

Återkommer med fler dockkläder!
Slöjda lugnt.
Vera

Barley

Hej,

Redan i slutet av december började bebisens mössa bli lite väl tajt. Så i brist på andra projekt på stickorna så lade jag upp till en liten mössa.

Garnet slet jag åt mig i halv panik i närmaste garnbutik när jag insåg att jag glömt stickningen till stickcaféet. Väldigt typiskt mig. Det blev det enda garnet i butiken som fanns i mörkblått och i ungefär rätt tjocklek, Sandnes Garn Smart.

Därefter började jag leta igenom mina favoriter på Ravelry efter lämpliga möss-mönster. Valet föll mellan Purl Soho:s Garter ear flap hat och Tin Can Knits Barley, och efter lite velande bestämde jag mig för Barley. Mönstret är en del av deras mönsterserie för nybörjare, och det var enkelt att sticka.
Mitt enda problem var när jag försökte räkna om mönstret så att det passade min stickfasthet, antagligen eftersom rätstickningen som utgör en del av varje varv har en annan stickfasthet än slätstickningen. Jag följde antalet maskor enligt storleken Child, men när det gällde hur långt jag skulle sticka följde jag storleken för Baby, och det blev lite litet först. Antagligen skulle jag följt antal maskor enligt Adult S istället, men det gick lika bra att lösa genom att sticka mössan lite längre (i och med att stickningen är så stretchig).

Några korta fakta
Mönster: Barley av Tin Can Knits
Garn: Sandnes Garn Smart, färg 5575 (mörkt blå)
Stickor: 3mm till resårstickning och 3,5mm för slätstickningen

Mössan är typ omöjlig att fotografera. Den blir liksom nästan svart eller lysande neonblå på alla bilder, oavsett vad jag gör. Dessutom svårt att fotografera något runt utan ett huvud att visa upp det på, men vad gör man inte för (stick-)konsten. Här ovan tillsammans med Kofta med resårkanter och den enda kvarvarande vanten av two color baby mittens, efter att den andra blåste bort i en storm i höstas (svär fortfarande när jag tänker på det).

Jag är nöjd med resultatet även om jag är lite missnöjd med garnet. Jag hade hellre velat ha ett mjukt garn som inte var superwash-behandlat. Dessutom känns färgen liksom lite fel, jag hade önskat att den hade en mörkblå som var lite mer grå i tonen, men det är ju så svårt att hitta exakt de nyanser man vill ha (särskilt när man panikköper garn...). Modellen är i alla fall superfin och efter lite användning så har den fungerat bra. Möjligen skulle jag försöka mig på en annan modell nästa gång för att se om det skulle lösa problemet med att den glider ner över ögonen på bebisen rätt ofta, vilket resulterar i en ganska irriterad bebis.

Allt som allt rätt nöjd i alla fall (och ja, det där är linsskyddet från kameran som sticker fram under mössan, tänkte inte på det förrän jag redigerat klart bilden...).

Slöjda lugnt!
Vera

Sytt

Hej,

I väntan på att en ny familjemedlem skulle göra sitt intåg i världen startade jag projektet sy body. Och eftersom jag hade storslagna planer om att ägna hela sommarsemestern åt att sy så bestämde jag mig för att massproducera, eller åtminstone sy en body för varje storlek 56-68.

Tyg köpte jag på Olssons tygers rea i våras och mönstret kommer från Ottobre nr 6 2015.
Nu blev det ju inte så mycket sytid som jag sett framför mig, med en treåring som ogärna lade sig före nio och en växande mage som tog sin del av energin, så projektet tog ett halvår att slutföra, men nu går jag händelserna i förväg.

Jag började med att göra ett provplagg i ett tyg som jag fått från en kollega. Sådan lyx att äntligen ha fått en kollega som syr! Hon hade ingen användning för det och tyckte jag kunde få det - så snällt!

Jag hade inga förväntningar på att den första bodyn skulle bli bra, men är sjukt nöjd med hur den blev.

Därefter klippte jag ut och sydde tre body:s till parallellt.
Det var roligt att göra dem på det viset, man lär sig varje moment rätt bra.
Det enda jag verkligen fått kämpa med är alls dessa tryckknappar. Första bodyn tog jag nog bort fler tryckknappar än vad som sitter på den i slutändan...

Till slut blev jag ganska bra på att ta bort dem. Följde den här beskrivningen på hur man gör.

Så här ser de ut allihopa!

Vad tyckte jag då om mönstret? Nej, jag hade inte valt det här mönstret igen, och framförallt beror det på att det varit så fruktansvärt svårt att få dit de där två tryckknapparna längst ner och längst ut på framstyckena.

Som jag förstått mönstret så blir det liksom sex lager tyg som man ska försöka få tryckknapparna igenom, och det är liksom halvt omöjligt. Jag har fått pilla, handsy och slå med hammare allt vad jag kunnat för att det överhuvudtaget ska gå. Vet inte om det är tänkt att man inte ska ha någon knapp där? Men då skulle ju framkanterna glida isär i nederkant. Inte särskilt snyggt.

De två minsta body:sarna har jag redan använt ganska mycket (och tappat en tryckknapp i processen...) och modellen är helt ok i praktiken. På små bebisar som inte kan hålla huvudet stadigt så är det väldigt praktiskt att slippa dra saker över huvudet. Dessutom är det praktiskt när blöjan läcker. Men, jag tror att omlott-body-typen är snäppet mer praktisk med färre knappar och lite smalare mellan benen. Är inne på att sy typ det här mönstret nästa gång jag får för mig att sy till nyfödingar.

Är i alla fall nöjd med resultatet. Kanske lite för få tryckknappar i framkanterna på de minsta storlekarna, det blir lite väl stora gluggar. Max fem centimeter mellan varje knapp tror jag är lagom.

Bandkantningen är inte heller perfekt, men det tar sig tycker jag.

På det hela taget ett lyckat projekt.

Slöjda lugnt!
Vera

Dylan's Beanie

Hej!

Livet som småbarnsförälder tragglar sig långsamt framåt. Tiden för att förbereda, fota och redigera bilder är kraftigt begränsad. Därför förblir bloggen ännu mer sorgligt ouppdaterad än vanligt. Vi har i alla fall haft en trevlig jul och nyår och nu väntar en av mina favorittider på året. Vårvintern, när ljuset kommer tillbaka och kylan förhoppningsvis håller i sig. Luften är hög och klar och snön ligger krispig på marken. Igår var definitivt en sådan dag, så jag passade på att ta fram kameran och ta några bilder på herr E:s nya mössa.

Några korta fakta
Mönster: Dylan’s Beanie av Woolly Wormhead
Garn: Marks och Kattens Eko Ull
Stickor: 5mm strumpstickor
Länkar till tekniker: Cirkulär uppläggning, Stretchig avmaskning

Det här var ett synnerligen trevligt mönster. Det var enkelt, tydligt och välskrivet. Att det dessutom var tydligt beskrivet hur man skulle göra för att ändra storlek eller för att sticka mönstret med annan stickfasthet (vilket jag gjorde) gör ju definitivt inte saken sämre. Nu är det inte hjärnkirurgi att räkna om det här mönstret, men min sömnbristhjärna behöver all hjälp den kan få.
Slutligen är det helt gratis. Så sticka detta! Ta dessutom en titt på hennes andra mönster, hon har gjort hur många möss-mönster som helst och det finns nog minst en för varje smak.

Som uppläggning använde jag en tutorial från Knit Picks som jag tyckte fungerade ganska bra, det enda som var lite bökigt var att man egentligen inte kunde lägga upp jämnt antal maskor med den, men det löste jag genom att lägga upp en extra maska och sedan öka en maska mindre på första varvet.

Som stretchig avmaskning använde jag en variant där man minskar genom att sticka ihop två maskor hela tiden tills man inte har några maskor kvar. Den är enkel och blir hyfsat snygg, men man måste vara ganska noga med att inte maska av för löst för då kan kanten bli vågig, den blir stretchig nog även om man tajtar till den en hel del. Tubular bind off går ju också att göra, men jag tycker inte att den blir så snygg på avigsidan, och eftersom denna mössa har en uppvikt kant så föredrar jag sticka-ihop-metoden.

Ja, det var roligt att göra ett lätt projekt som ändå blev snyggt. Däremot får vi se om det här verkligen blir sista anhalten för mössan. Den har nämligen fått domen ”stickig” av herr E, så jag funderar på att fodra den på något sätt. Dessutom går jag i tankar på att färga om den. Vi kunde nämligen båda två konstatera att färgen inte är särskilt klädsam på herr E (jag kan ha skrattat lite vid första provtillfället). Den kommer nog bli använd ändå eftersom han mest använder mössa när han skrotar runt hemma i trädgården, men jag tror både han och jag skulle vara nöjdare med den i, säg mörkgrön.

Om någon har tips kring fodring eller färgning så tages de tacksamt emot.

Slöjda lugnt!
Vera