lördag 9 juni 2018

Baggy pants

Hej!

Nu har jag fått lite sytt igen. Känner att jag verkligen hittat glädjen i att sy nu, det är så kul! Det är svårt att hitta tiden, men jag gör allting i små bitar. Jag ritar mönstret en kväll, klipper ut det en annan och syr en söm i taget. Sakta men säkert blir plaggen klara.

Det jag har sytt är en mängd Baggy pants av Hallonsmula design.


Måste erkänna att jag känner mig rätt dubbel kring det här mönstret. Men först en disclaimer. Jag har inte sytt särskilt mycket. Det jag har sytt har varit utan mönster, mönster från tidningar typ Ottobre eller från någon av de stora mönstertillverkarna, typ McCalls ("the big four"). Det här var första gången jag köpt ett indie-mönster. Jag hade ganska höga förväntningar. "Alla" - bloggar, poddar mm - har hyllat indie-mönster för att de oftast är så mycket enklare att följa än mönster från tidningar eller de stora mönstertillverkarna. Att man sedan betalar lika mycket som för en bok gjorde inte förväntningarna lägre. Jag köpte det tryckta mönstret och hade liksom sett framför mig att man förutom själva mönstret skulle få något litet pedagogiskt häfte med "steg för steg"-beskrivningar som skulle vara superenkla att följa. Det fick man inte. Istället får man en ganska fåordig beskrivning i form av en punktlista som är tryckt på själva mönsterpappret och en hänvisning till tydligare beskrivningar på nätet.

Framförallt saknar jag information som jag vet att jag brukar hitta i tidningar och i andra mönster jag köpt, såsom information om sömsmån och storleksguide. Vilka mått motsvarar en storlek 74? Jag har nagelfarit mönsterpappret och försökt leta igenom Hallonsmulas sidor, men inte hittat den informationen. Jag fick helt enkelt testa mig fram och hoppas på det bästa. Jag kände mig alltså väldigt besviken på mönstret till en början.

Sömnadsbeskrivningen som jag hittade på nätet är okej, även om jag faktiskt hade problem med något steg (kan dock vara sömnbrist-hjärnan som spökar). Men när jag väl fick kläm på hur jag skulle göra måste jag erkänna att det verkligen är ett superbra projekt för en nybörjare. Enkelt, snabbt och blir snyggt. Tycker också att modellen sitter bra på mitt lilla blöjbarn.



Första modellen sydde jag i "sky blue" enfärgad trikå från Elvelyckan design. När jag hade klippt ut delarna insåg jag att tyget inte var särskilt stretchigt och jag blev lite orolig över om det skulle gå att sy muddarna i tyget. Jag hade inte beställt något ribbtyg, och orkade inte riktigt vänta på att min nya beställning skulle komma innan jag började sy, så jag chansade på att det skulle gå. Jag lade dock till två cm i bredd på midjemudden för att vara på den säkra sidan.

Resultatet blev ändå bra. Jag behövde de två extra cm i midjan, och min lilla tjockis till bebis kommer nog att växa ur de här på bredden innan han växer ur dem på höjden, men det är ingen katastrof att jag inte hade ribbtyg till muddarna.



Nästa par sydde jag i färgen "cobolt blue". Det är en elektrisk blå färg som är riktigt svårfotograferad, men väldigt vacker. Denna gången använde jag ribbtyg till muddarna, och jag testade att lägga till en cm i var sida både på själva byxorna och på midjemudden. Det blev riktigt bra. Sonen har ett par snygga byxor som kommer räcka länge, utan att de känns för stora. Den extra vidden i midjan ger gott om utrymme för magen och ribb-tyget gör att det är mjukt och inte sitter åt. Skulle definivt rekommendera att använda ribb-tyg till muddarna, även om det går att använda vanlig trikå.



När dottern såg de koboltblåa byxorna så tyckte hon att de var så snygga att hon också ville ha ett par. Jag har haft lite dåligt samvete över att jag gjort mer saker till lillebror än till henne senaste året, trots att hon faktiskt är rörande knitworthy och ofta väljer att ha sakerna jag gjort till henne (även i de fall de inte blivit så bra...). Så när hon sade att hon ville ha ett par hon också, så kunde jag ju inte annat än att säga ja. Tyg hade jag så det räckte och blev över. Enda problemet var att det mönster jag har bara går upp till 98/104 och min dotter är en 110/116. Till slut bestämde jag mig för att göra en högst ovetenskaplig uppgradering av mönstret utifrån 98/104. Jag tittade på skillnaden mellan de två största storlekarna och använde det som mall för hur stor nästa storlek skulle bli, förutom på längden. För längden använde jag ett par byxor från Polarn & Pyret som förlaga (de brukar ha bra och stora storlekar). För att kolla att det inte blev alltför tokigt sydde jag upp shortsmodellen först i tyget från en gammal t-shirt. När det blev bra vågade jag klippa i tyget. Den enda ändringen jag gjorde var att ta bort ca 2 cm på höjden vid midjan på framsidan av byxorna för att minska knöligheten där.

Så nu kan vi syskonmatcha!



Ganska nöjd med hur de blev, men sedan de blev klara har det ju varit århundradets värmebölja, så de har inte blivit använda så mycket. Jag tycker nog att modellen sitter bättre på blöjbarn än på fyra-åringen, så jag kommer nog inte sy fler byxor av det här mönstret till henne. Men allt som allt är det en väldigt snygg färg på dem och jag tror att de är riktigt sköna, så förhoppningsvis kommer de att bli använda.

För några år sedan köpte jag storlekslappar från 3exter på syfestivalen, som nu kom väl till pass. Tyvärr  hade jag ingen i storlek 110/116, men eftersom det underlättar lite för barnet med en lapp för att veta vad som är fram och bak så fick det ändå bli en liten tvättbjörn där. Tycker det blev fint och ser lite extra proffsigt ut (tills man börjar syna sömmarna, hehe...).



Tror det viktigaste med det här projektet var att jag fick lite sy-självförtroende och att det blev ganska snygga och användbara byxor. Och att det var kul då förstås. Jag kommer säkert att sy fler bebisbyxor av detta mönstret men kommer inte sy det något mer för större barn.

Slöjda lugnt!
Vera

onsdag 25 april 2018

Stora svanen mössa

Hej,
I höstas maskade jag av ett projekt som varit en riktig långkörare på stickorna - mössan Stora svanen från Bohus Stickning. Har velat sticka något ur Bohus Sticknings mönsterskatt ända sedan boken Bohus Stickning - the revival kom ut för några år sedan (och podcasten Nördic Knitting gjorde en så fantastisk intervju med dess författare). Jag går ju igång på allt som är långsamt och krångligt, även om jag ofta tar mig vatten över huvudet...

I oktober 2016 tog jag mig samman och köpte ett kit från AngoraGarnet på Syfestivalen i Stockholm. Jag måste erkänna att det var dyrare än vad jag hade föreställt mig och grävde ett djupt hål i min budget, men kan ändå förstå att prisbilden är motiverad. Tycker kanske att själva mönstret kunde vara lite mer påkostat en enkel svartvit utskrift när man betalar så mycket, men jag tror som sagt inte att hon tar ut några direkta överpriser.

I och med att mönstren från Bohus Stickning är kända som svåra så ville jag inte börja med en av tröjorna, utan med ett mindre projekt som hade en chans att bli klart (och så här i backspegeln så var det nog rätt så klokt), så valet föll på en mössa, Stora Svanen.

Och ta da, så här ser den ut färdig:


Och nej, den är fortfarande inte blockad...

Det här har varit ett riktigt frustrerande projekt som ändå har varit riktigt kul emellanåt.
Mitt första misstag var att inte göra någon provlapp. Jag var rädd att garnet skulle ta slut (dålig motivering) och tänkte att det inte skulle göra så mycket att bara börja, när det nu bara var en liten mössa som skulle stickas (ytterligare en dålig motivering).
Jag satte alltså igång och lade upp det antal maskor som mönstret föreslog och började sticka. Mössan blev tre nummer för stor. Bara att repa och börja om. När jag kom till flerfärgsstickningen så satte jag pekfingret i vädret och ökade till ett antal maskor som var jämt delbart med mönstret och fortsatte sticka. Flerfärgsstickningen är jätterolig, men snart insåg jag att stickfastheten som vanligt var helt off  i jämförelse med rätstickningen i mudden. Jag repade, gick upp till 2.5 mm stickor och ökade ytterligare några maskor. Denna gång såg det bättre ut, men fortfarande inte helt bra och när jag kom fram till nästa mönsterdel så insåg jag till min fasa att jag valt ett antal maskor som inte funkade särskilt bra med denna del av mönstret. Bara att repa ytterligare en gång.

Tur att flerfärgsstickningen var så rolig, annars hade jag aldrig tagit mig igenom den här stickningen! Det var inte alls så svårt som jag hade befarat att sticka med tre färger. Kändes lite som att brodera korsstygn på något sätt. Om man bara var noga och metodisk så var det ganska meditativt.
Nedan har jag försökt fotografera hur jag höll garnet för att inte det inte skulle trassla ihop sig.



Slutresultatet blev i alla fall ok, även om mössan fortfarande är lite i tajtaste laget. Hade nog nästan kunnat gå upp till 2.75 eller 3 mm stickor (svårt att öka fler maskor p.g.a. hur färgmönstret är konstruerat), men frågan är om garnet blivit för glest stickat då... Ah! Har samma problem med allt jag stickar just nu, att stickfastheten mellan rät-, slät- och flerfärgsstickning är så olika. Det blir en massa trial and error innan jag får något som duger. Tycker inte jag får så mycket hjälp av provlappar heller på det här området, men det kanske beror på att jag inte gör dem på rätt sätt. Tips tages tacksamt emot.

Det som verkade svårt med den här mössan, att sticka med tre färger på samma varv, det var däremot bara roligt!

Förutom att ändra maskantalet så gjorde jag ytterligare två ändringar. Dels valde jag att strunta i alla avigmaskor i mönstret. Det är väl en av de saker som utmärker Bohus Stickning, att de ofta använder avigmaskor i flerfärgsstickningen, men jag tycker helt enkelt att det är snyggare när det enbart är slätstickning.

Den andra ändringen var att jag ändrade hur minskningarna gjordes. Det stod i mönstret att mössan ofta blev hög, men att man kunde vika in den rätstickade kanten. Det tyckte jag inte blev så snyggt så jag valde att minska tidigare, och började minska med en centrerad dubbelminskning mellan varje fjäder redan på varv 56. Sedan minskade jag ungefär var tredje varv på samma sätt. Det blev bra storleksmässigt och jag är riktigt nöjd med hur det ser ut.



Slöjda lugnt!

fredag 13 april 2018

Sticka till Barbie - tröja

Hej!
Jag fortsätter med mina miniatyrer.
De här gjordes alltså till min dotters Barbiedockor, som alla kom till oss iklädda olika varianter på temat rosa prinsessklänning. Jag råkar visserligen älska rosa prinsessklänningar och hade gärna sytt eller stickat något sådant till henne, men den stilen passar inte riktigt min dotter, eller lekarna hon leker. Hennes dockor går på cirkus och åker traktor, de ska inte gå på bal på slottet. Själv väljer hon nästan alltid att sätta på sig en tröja och ett par leggings, så jag tänkte att dockorna också skulle få den typen av kläder.

Jag letade runt lite bland olika mönster på www.stickatillbarbie.se, som har så mycket fina mönster, och hittade ett på en tröja jag gillade.


Några korta fakta:
Mönster: www.stickatillbarbie.se 1056
Garn: järbo 8/4 färg 32000 (oblekt) och 32010 (vit)
Stickor: 2 mm
Garnåtgång: ca 5 g av varje färg

Det här var precis som mössorna, roligt och snabbt att sticka, men jag skulle göra ganska många ändringar om jag skulle bestämma mig för att sticka den igen.

Först och främst skulle jag nog sticka runt istället för fram och tillbaka. Det var ganska meckigt att sy ihop sidorna så att det blev snyggt och det stör mig att halslinningen ser olika ut fram och bak (eftersom man maskat av på ena sidan och lägger upp på andra, och jag kan inga tekniker där dessa två ser likadana ut).

Sedan så är mönstret skrivet så att man lägger upp nya maskor i sidorna hela vägen upp till axeln, men jag valde att inte öka mer efter att jag nått upp till ärmhålen.



Hade jag stickat om denna skulle jag nog också ha valt att göra ökningar i sidorna istället för att lägga upp/maska av maskor.

Slutligen så skulle jag, för att göra tröjan mer lekvänlig, lägga till en kil i ryggen, eventuellt med knäppning, så att hålet för huvudet blev större. Det går att få på tröjan som den är, men jag som vuxen tycker att det är pilligt och dottern behöver fråga mig om hjälp för att ta av och på den.


Med det sagt så tycker jag att den är snygg och det var roligt att ge dockorna ett lite mer vardagsaktigt plagg, så i stort är jag nöjd.

Slöjda lugnt!
Vera

lördag 17 mars 2018

Sticka till Barbie - Mössor och en halsduk

Hej!

I februari var det dotterns födelsedag. Hon är första barnbarnet i två släkter och får därför hur mycket saker som helst, även om det nu finns en lillebror också som kan konkurrera lite om uppmärksamheten. Jag vill ju så klart ge henne något fint och speciellt jag också, men samtidigt ville jag inte att det bara skulle vara ännu en massproducerad sak som ligger och skräpar. En bonus, särskilt när man är föräldraledig, vore ju om det dessutom inte kostade så mycket.

Det jag till slut landade i var att jag ville ge henne lite nya kläder till hennes Barbiedockor. Hon har precis börjat leka ordentligt med dem och jag trodde att hon nog skulle tycka det var kul att ha lite fler kläder. Dessutom, måste jag nog erkänna, vaknade ett sedan länge slumrande intresse för att göra dockkläder hos mig själv.

Först ut började massproducera mössor.


Några korta fakta:
Mönster: www.stickatillbarbie.se mönster A39 (med lite variationer)
Garn 1: Järbo Garn Merceriserad Bomull 8/4, 32085 Linblomsgrön
Garn 2: Järbo Garn Merceriserad Bomull 8/4, 32077 Flamingorosa
Garn 3:  Du Store Alpakka, Tynn Alpakka, 147 Teal.
Stickor: 2 mm
Garnåtgång: ~3 gram!

Alla mössorna är gjorda lite olika. Den mörkblågröna och den rosa är stickade i enbart ribbstickning och i teorin skulle de bli långa nog för att gå att vika upp, men de blev väl lite mer av en slouchy modell.

Jag experimenterade lite med avmaskningen, i och med att avmaskningen i mönstret bygger på att huvuddelen av mössan är mosstickad. Avmaskningen för den grönblåa blev inte bra, men på den rosa mössan blev det helt okej. Där stickade jag två avmaskningsvarv enligt mönstret men stickade alla maskor räta. Det jag skulle ha ändrat är att jag borde ha gått upp en nålstorlek i och med att jag gick över i slätstickning, det blev lite väl tajt, men i övrigt blev det snyggt. Hade tänkt göra en garnboll och dölja den fula avmaskningen på den blågröna, men lyckades inte göra någon tillräckligt liten. Någon som vet hur man gör? Ett test där jag använde en barngaffel var inte lyckat.

Det är ju i alla fall bara jag som ser, dottern bryr sig inte.

Den lindblomsgröna mössan gjorde jag med mosstickning enligt mönstret, men jag gjorde den lite kortare utan uppvikt kant.

Jag kan verkligen rekommendera att sticka de här. Roligt, snabbt och ett utmärkt sätt att ta slut på små fina garnrester som man har liggande. För det krävs ju nästan inget garn alls för en liten mössa!

Förutom mössorna hade jag en plan om att sticka matchande halsdukar, men tiden rann ut så det blev bara en.



Några korta fakta:
Mönster: www.stickatillbarbie.se mönster A38
Garn: Du Store Alpakka, Tynn Alpakka, 147 Teal.
Stickor: 2 mm
Garnåtgång: ~4 gram!

Hade velat experimentera med fler varianter på detta, men som sagt tiden tog slut och då prioriterade jag några lite flashigare saker. Men det var precis den sortens stickning som jag behövde just nu. Helt hjärndött, tar inget garn och går hur fort som helst. Om dottern gör minsta hint om att hon vill ha fler kommer jag att lägga upp till nya på två röda...

Hur blev mottagandet då? Jo, dottern gillar verkligen kläderna, och särskilt mössorna och halsduken. Hon är inte så gammal än och har inte riktigt fingerfärdighet eller intresse att hålla på och byta hela outfits, men att ta av och på mössa och halsduk det är enkelt. Jag hoppas dessutom att det kommer få ännu mer användning allteftersom hon blir äldre.

Återkommer med fler dockkläder!
Slöjda lugnt.
Vera



fredag 2 mars 2018

Barley

Hej,

Redan i slutet av december började bebisens mössa bli lite väl tajt. Så i brist på andra projekt på stickorna så lade jag upp till en liten mössa.


Garnet slet jag åt mig i halv panik i närmaste garnbutik när jag insåg att jag glömt stickningen till stickcaféet. Väldigt typiskt mig. Det blev det enda garnet i butiken som fanns i mörkblått och i ungefär rätt tjocklek, Sandnes Garn Smart.

Därefter började jag leta igenom mina favoriter på Ravelry efter lämpliga möss-mönster. Valet föll mellan Purl Soho:s Garter ear flap hat och Tin Can Knits Barley, och efter lite velande bestämde jag mig för Barley. Mönstret är en del av deras mönsterserie för nybörjare, och det var enkelt att sticka.
Mitt enda problem var när jag försökte räkna om mönstret så att det passade min stickfasthet, antagligen eftersom rätstickningen som utgör en del av varje varv har en annan stickfasthet än slätstickningen. Jag följde antalet maskor enligt storleken Child, men när det gällde hur långt jag skulle sticka följde jag storleken för Baby, och det blev lite litet först. Antagligen skulle jag följt antal maskor enligt Adult S istället, men det gick lika bra att lösa genom att sticka mössan lite längre (i och med att stickningen är så stretchig).

Några korta fakta
Mönster: Barley av Tin Can Knits
Garn: Sandnes Garn Smart, färg 5575 (mörkt blå)
Stickor: 3mm till resårstickning och 3,5mm för slätstickningen


Mössan är typ omöjlig att fotografera. Den blir liksom nästan svart eller lysande neonblå på alla bilder, oavsett vad jag gör. Dessutom svårt att fotografera något runt utan ett huvud att visa upp det på, men vad gör man inte för (stick-)konsten. Här ovan tillsammans med Kofta med resårkanter och den enda kvarvarande vanten av two color baby mittens, efter att den andra blåste bort i en storm i höstas (svär fortfarande när jag tänker på det).


Jag är nöjd med resultatet även om jag är lite missnöjd med garnet. Jag hade hellre velat ha ett mjukt garn som inte var superwash-behandlat. Dessutom känns färgen liksom lite fel, jag hade önskat att den hade en mörkblå som var lite mer grå i tonen, men det är ju så svårt att hitta exakt de nyanser man vill ha (särskilt när man panikköper garn...). Modellen är i alla fall superfin och efter lite användning så har den fungerat bra. Möjligen skulle jag försöka mig på en annan modell nästa gång för att se om det skulle lösa problemet med att den glider ner över ögonen på bebisen rätt ofta, vilket resulterar i en ganska irriterad bebis.



Allt som allt rätt nöjd i alla fall (och ja, det där är linsskyddet från kameran som sticker fram under mössan, tänkte inte på det förrän jag redigerat klart bilden...).

Slöjda lugnt!
Vera

måndag 22 januari 2018

Sytt

Hej,

I väntan på att en ny familjemedlem skulle göra sitt intåg i världen startade jag projektet sy body. Och eftersom jag hade storslagna planer om att ägna hela sommarsemestern åt att sy så bestämde jag mig för att massproducera, eller åtminstone sy en body för varje storlek 56-68.



Tyg köpte jag på Olssons tygers rea i våras och mönstret kommer från Ottobre nr 6 2015.
Nu blev det ju inte så mycket sytid som jag sett framför mig, med en treåring som ogärna lade sig före nio och en växande mage som tog sin del av energin, så projektet tog ett halvår att slutföra, men nu går jag händelserna i förväg.

Jag började med att göra ett provplagg i ett tyg som jag fått från en kollega. Sådan lyx att äntligen ha fått en kollega som syr! Hon hade ingen användning för det och tyckte jag kunde få det - så snällt!



Jag hade inga förväntningar på att den första bodyn skulle bli bra, men är sjukt nöjd med hur den blev.

Därefter klippte jag ut och sydde tre body:s till parallellt.
Det var roligt att göra dem på det viset, man lär sig varje moment rätt bra.
Det enda jag verkligen fått kämpa med är alls dessa tryckknappar. Första bodyn tog jag nog bort fler tryckknappar än vad som sitter på den i slutändan...


Till slut blev jag ganska bra på att ta bort dem. Följde den här beskrivningen på hur man gör.


Så här ser de ut allihopa!




Vad tyckte jag då om mönstret? Nej, jag hade inte valt det här mönstret igen, och framförallt beror det på att det varit så fruktansvärt svårt att få dit de där två tryckknapparna längst ner och längst ut på framstyckena.

Som jag förstått mönstret så blir det liksom sex lager tyg som man ska försöka få tryckknapparna igenom, och det är liksom halvt omöjligt. Jag har fått pilla, handsy och slå med hammare allt vad jag kunnat för att det överhuvudtaget ska gå. Vet inte om det är tänkt att man inte ska ha någon knapp där? Men då skulle ju framkanterna glida isär i nederkant. Inte särskilt snyggt.

De två minsta body:sarna har jag redan använt ganska mycket (och tappat en tryckknapp i processen...) och modellen är helt ok i praktiken. På små bebisar som inte kan hålla huvudet stadigt så är det väldigt praktiskt att slippa dra saker över huvudet. Dessutom är det praktiskt när blöjan läcker. Men, jag tror att omlott-body-typen är snäppet mer praktisk med färre knappar och lite smalare mellan benen. Är inne på att sy typ det här mönstret nästa gång jag får för mig att sy till nyfödingar.

Är i alla fall nöjd med resultatet. Kanske lite för få tryckknappar i framkanterna på de minsta storlekarna, det blir lite väl stora gluggar. Max fem centimeter mellan varje knapp tror jag är lagom.

Bandkantningen är inte heller perfekt, men det tar sig tycker jag.



På det hela taget ett lyckat projekt.

Slöjda lugnt!
Vera

söndag 7 januari 2018

Dylan's Beanie

Hej!

Livet som småbarnsförälder tragglar sig långsamt framåt. Tiden för att förbereda, fota och redigera bilder är kraftigt begränsad. Därför förblir bloggen ännu mer sorgligt ouppdaterad än vanligt. Vi har i alla fall haft en trevlig jul och nyår och nu väntar en av mina favorittider på året. Vårvintern, när ljuset kommer tillbaka och kylan förhoppningsvis håller i sig. Luften är hög och klar och snön ligger krispig på marken. Igår var definitivt en sådan dag, så jag passade på att ta fram kameran och ta några bilder på herr E:s nya mössa.



Några korta fakta
Mönster: Dylan’s Beanie av Woolly Wormhead
Garn: Marks och Kattens Eko Ull
Stickor: 5mm strumpstickor
Länkar till tekniker: Cirkulär uppläggningStretchig avmaskning

Det här var ett synnerligen trevligt mönster. Det var enkelt, tydligt och välskrivet. Att det dessutom var tydligt beskrivet hur man skulle göra för att ändra storlek eller för att sticka mönstret med annan stickfasthet (vilket jag gjorde) gör ju definitivt inte saken sämre. Nu är det inte hjärnkirurgi att räkna om det här mönstret, men min sömnbristhjärna behöver all hjälp den kan få.
Slutligen är det helt gratis. Så sticka detta! Ta dessutom en titt på hennes andra mönster, hon har gjort hur många möss-mönster som helst och det finns nog minst en för varje smak.

Som uppläggning använde jag en tutorial från Knit Picks som jag tyckte fungerade ganska bra, det enda som var lite bökigt var att man egentligen inte kunde lägga upp jämnt antal maskor med den, men det löste jag genom att lägga upp en extra maska och sedan öka en maska mindre på första varvet.

Som stretchig avmaskning använde jag en variant där man minskar genom att sticka ihop två maskor hela tiden tills man inte har några maskor kvar. Den är enkel och blir hyfsat snygg, men man måste vara ganska noga med att inte maska av för löst för då kan kanten bli vågig, den blir stretchig nog även om man tajtar till den en hel del. Tubular bind off går ju också att göra, men jag tycker inte att den blir så snygg på avigsidan, och eftersom denna mössa har en uppvikt kant så föredrar jag sticka-ihop-metoden.


Ja, det var roligt att göra ett lätt projekt som ändå blev snyggt. Däremot får vi se om det här verkligen blir sista anhalten för mössan. Den har nämligen fått domen ”stickig” av herr E, så jag funderar på att fodra den på något sätt. Dessutom går jag i tankar på att färga om den. Vi kunde nämligen båda två konstatera att färgen inte är särskilt klädsam på herr E (jag kan ha skrattat lite vid första provtillfället). Den kommer nog bli använd ändå eftersom han mest använder mössa när han skrotar runt hemma i trädgården, men jag tror både han och jag skulle vara nöjdare med den i, säg mörkgrön.

Om någon har tips kring fodring eller färgning så tages de tacksamt emot.

Slöjda lugnt!
Vera