Vilken december vi har haft! Jag som älskar vintern (när den inte slaskar bort) och allt som har med julen att göra har varit så lycklig i allt det vita.
Sedan kom dan-före-dan och minstingen fick feber.
Och sedan fick han hög feber.
Det stannade tack och lov under 40-graders strecket (även om det låg nära), men han har varit klistrad vid mig precis hela julen. Istället för att få lite avlastning när vi var hemma hos mina föräldrar så har jag mest burit barn. Inte stickat något förutom lite som jag fick gjort i bilen till och från julfirandet.
Men det blev en ganska mysig jul ändå, trots allt.
En hemgjord julklapp blev det också.
Får jag lov att presentera :
Missemoj 2.0.
Ja, det här kanske kräver sin lilla förklaring. Det finns ju förstås en Missemoj 1.0 också, och det är herr E:s favoritgosedjur från när han var liten. Missemoj var med överallt, och mina svärföräldrar får fortfarande 25 år senare något vilt i blicken om man börjar tala om veckan när Missemoj försvann.
Nu är Missemoj gammal och trasig, och ganska rejält pensionerad, men dottern har varit så fascinerad av pappas gamla gosedjur. Så en dag i höstas så önskade hon att hon skulle få en egen Missemoj.
Och jag tänkte - hur svårt kan det vara? Och så satte jag igång. Jag blev inte klar samma kväll som jag fick för mig en kort stund, och dottern tappade ganska snabbt intresset för progressen, men det gjorde inget för jag hade insett att det nog skulle bli en ganska fin julklapp.
Missemoj:arna tillsammans, sida vid sida.
Missemoj 2.0 är gjord av ett felköp i form av benvitt muddtyg, som var mycket mer åt det beiga hållet och mycket mindre vitt än vad jag hade tänkt mig, och ett par gamla cykelbyxor, som jag egentligen hade tänkt ge en ny resår efter att den gamla torkat ihop, men jag tror att de kommer bli mer använda i den här formen.
Ögon och mun är broderade med gammelfarmors broderigarn från gömmorna och stoppningen är ullstoppning av texelull från Filtmakeriet som jag också hade sedan tidigare. Faktiskt har jag inte köpt en enda sak för det här projektet utan allt fanns redan hemma. Jag vet inte om det säger mer om min förmåga att återbruka och använda saker jag redan har eller om antalet grejer jag sparar på utifall-att...
Dottern blev glad över julklappen och jag är nöjd över resultatet - särskilt eftersom jag knappt har mätt något och mest improviserat och hittat på allteftersom. Jag kan definitivt öva mer på slutmonteringen, men övning ger säkert färdighet (eller iallafall träning).
Jag hoppas att jag ska lyckas klämma in fler gosedjurs-skapelser i schemat i framtiden, för det är ju jätteroligt!
Slöjda lugnt,
Vera
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar