Efter att helt ha gett upp att jag någonsin skulle få lust och ork att sy igen, så vände det plötsligt.
Först ut var en barntröja (den där som fanns med i förra årets slöjdmål), från Ottobre 6/2014.
Sömnadsmojon höll på att sticka all världens väg ungefär samtidigt som den infann sig, på grund av trilskande symaskin som inte ville sy tvillingnål, men med mycket envishet och en tripp till symaskinsreparatören så tog jag mig över den tröskeln.
Önskar nu att jag hade tagit bilder av min hoppande tvillingsöm, men jag kastade nog bort alla testlappar i ren frustration. Kortfattat så har jag två tvillingnålar, den ena är nog inte gjord för att sy jersey, alternativt för gammal och borde slängas, den fick i alla fall symaskinen att käka upp tyget med stora hål som följd, om man inte handvevade ratten (att handveva en hel mudd är ofantligt tråkigt).
Den andra tvillingnålen var nyköpt och gjord för jersey, men undertråden lyckades bara binda runt den ena övertråden, vilket resulterade i långa hoppstygn, där bara den ena av de två sömmarna blev lyckade. Otroligt frustrerande. Ännu mer irriterande när jag släpade iväg maskinen till reparatören och han snabbt konstaterade att allt verkade fungera som det skulle. Självklart fungerade även tvillingsömmen ok när han sydde...
Den resan gjorde mig 40 kronor fattigare men inte särskilt mycket klokare. Av någon anledning började jag i alla fall fundera på om hoppstygnen inte kunde ha något med tyngden av den extra övertråden att göra. När jag sydde hade jag använt en undertrådsspole som extra övertråd, medan symaskinsreparatören hade en mycket stor och tung trådrulle för samma ändamål. Som sista utväg testade jag därför att byta så att undertrådsspolen hamnade liggande på den vanliga övertrådshållaren (där jag kunde sätta fast den ordentligt), medan min lite tyngre trådrulle fick stå på platsen för den extra övertråden. Och hör och häpna, stygnen blev mycket bättre. Inte helt bra, men tillräckligt för att jag skulle våga sy klart den sista sömmen på plagget.
Jag tror fortfarande att det är något vajsing med undertrådspänningen, men innan jag lär mig reparera min egen symaskin så får det nog vara...
Slutresultatet:
En barntröja!
Ja, jag är nöjd med att det blev en tröja, och rent utseendemässigt är det inga fel på den. Tyvärr blev inte passformen särskilt bra. Armarna blev för långa (lätt åtgärdat) och tröjan blev för bred och för kort (svårare att åtgärda).
Den har blivit använd någon gång, och dottern har varit riktigt rörande förtjust i den, men om sanningen ska fram är den ganska opraktisk och kommer antagligen inte bli använd särskilt mycket. Kanske får den ett nytt liv om det kommer fler barn till familjen, då med kortare ärmar, och med siktet inställt på en lite mindre storlek.
Slöjda lugnt.
Vera
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar