Det här har varit ett så roligt projekt. Jag har ju så fruktansvärt mycket andra saker som behöver göras hela tiden (typ jobba och passa barn och sådana saker...), men det har varit mycket svårt att hålla mig ifrån att sticka precis hela dagarna.
Jag har aldrig tidigare stickat spets, och för att vara helt ärlig har jag inte varit sådär jättesugen.
Jag är i väldigt stor utsträckning en produktstickare, det vill säga, jag stickar för att få den färdiga produkten. Inte så att jag inte gillar processen, men jag har svårt att sticka något som jag inte kan se någon nytta med.
Jag har inte riktigt sett nyttan med spetssjalar. Jag har tänkt att de varken är varma eller praktiska, och jag har också trott att man bara kunde bära dem över ryggen, vilket jag personligen inte tycker är särskilt snyggt om man inte bär det över en klänning i sommartid.
Antalet tillfällen som jag skulle kunna bära en sådan sjal är minst sagt begränsade.
Men, så gick jag på Syfestivalen med en väninna och där hittade jag två garnnystan som jag bara blev alldeles kär i. Det var två nystan Malabrigo yarn Lace i den mest perfekta nyansen av rött.
Min väninna, som har stickat en hel del spets, lyckades övertyga mig om att jag absolut var tvungen att testa, och eftersom jag redan var helt förälskad så var jag inte särskilt svårövertygad.
Till en början avskydde jag verkligen den här stickningen! Man lägger upp med en metod som är ganska vanlig för den här typen av trekantssjalar. Det är tre maskor som läggs upp med en provisorisk uppläggning, sedan stickar man 6 varv för att till sist plocka upp maskor för varje varv plus de 3 maskorna som lades upp provisoriskt. Jag tycker överlag att uppläggningen är rätt pillig, och den här varianten av uppläggning blir ju ännu pilligare eftersom det är så få maskor. Ett tips är att det går att hitta videor på youtube som visar den här typen av uppläggning om man söker på "Haruni".
Därefter skulle man börja sticka själva spetsen, och det var det svåraste jag gjort inom stickning på evigheter. Jag var tvungen att titta på mönstret efter varje maska och tappade hela tiden bort mig. Jag fick absolut inget flyt och visste knappt om jag gjorde rätt eller fel.
Men så plötsligt släppte det och jag började kunna läsa stickningen och förstå vad som skulle komma härnäst. Jag behövde knappt ha mönstret utan behövde bara kasta en blick på det med jämna mellanrum. Till slut lyckades jag till och med förstå diagrammet (som hade varit helt obegripligt för mig till en början) och stickning blev istället beroendeframkallande.
Avmaskningen görs återigen med en teknik som jag aldrig har testat förut. Man stickar i stort sett luftmaskor mellan spetsarna i mönstret. Det blev ganska bra när det hade blockats, men jag tyckte det var svårt att få det jämnt och att veta hur hårt jag skulle avmaska.
Mönstret är ett gratismönster av Emily Ross, och finns att ladda ner på Ravelry. Det är ett sådant där mönster som stickats av över 10 000 personer, så det kändes som att det borde vara ganska överkomligt, dessutom läste jag flera kommentarer om att det var ett bra mönster för nybörjare.
Jag tycker att det var ett bra mönster, särskilt med tanke på att det är gratis. Diagrammet saknar mittenpanelen och vänsterkanten vilket innebär att man hela tiden måste hålla koll på det skrivna mönstret, vilket är lite frustrerande, men helt klart överkomligt. Annars är beskrivningarna utförliga och lätta att förstå.
Jag är nöjd med sjalen, och jag tror att jag kommer att få användning för den. Den är varm och god och kommer bli perfekt att ha som sjal på jobbet. Och man behöver inte ha spetssjalar över axlarna, de går att använda precis som alla andra trekantssjalar med spetsen fram.
Och det bästa av allt - jag har en hel härva kvar, så nu återstår bara att komma på vad jag ska göra med den.
Sticka lugnt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar